En del av Sevrda Svrdsjbygden

Lingheds historia

Bynamnet nämns i skrift redan på 1300-talet och då som Lingeheeden. Ursprunget är troligen ”heden” som benämning på rullstensåsen och dess växtlighet av ljung och lingon.

Åsen löper genom den västra delen av byn och vidare ut i Svärdsjön som en del av Badelundaåsen som sträcker sig från Siljan i norr till Nyköpingstrakten i Södermanland.

De första ursprungliga bosättarna var jägare och fiskare som utnyttjade läget vid udden på Södra Lingans strand som är en del av vattendraget från sjöarna Amungen till Runn. Gårdsnamnen Vargens och Fiskarns är bland de äldsta kända och vittnar om den ursprungliga befolkningen som jägare och fiskare. Går vi längre fram i tiden ger skattelängden vid Älvsborgs lösen uppgifter om 11 hushåll år 1571. Abraham Hülpers dagbok vid hans resa genom Sverige uppger 23 mantalsbönder i Linghed samt 5 i Hökviken år 1623 och samma källa nämner 50 bönder i mitten av 1700-talet. Nästa säkra fakta om utvecklingen kommer från storskifteshandlingarna 1856 som fastställer 46 hushåll. I dag består Linghed av drygt 350 hushåll.

Alla ursprungliga gårdar var koncentrerade till den södra sidan av åsen med områden som Grejsbacken, Backgårdarna, Bygårdarna, Slånggårdarna och Gropsveds. Tätt, tätt låg där stugor, fähus, lider, linnhösbodar, härbren, bastur och smedjor.

Vid storskiftesförättningen skedde den stora omvälvningen när de flesta gårdarna flyttades till utmarkerna där man erhöll jord- och skogsbruksmark. Det är vid denna tidpunkt som den nuvarande geografiska Linghedskartan skapades. Under tidens gång med bebyggelse på båda sidor om landsvägen kan byns storlek i längd anges till en ½ mil.

År 1888 är nästa stora historiska händelse i Linghed när en smalspårig järnväg byggdes och därmed en förbindelse av byn med östkusten vid Norrsundet. Detta blev starten som utvecklade Linghed från att enbart varit en jord- och skogsbruksbygd till även ett industrisamhälle. Bolaget Kopparberg och Hofors AB som byggde järnvägen uppförde några år senare ett sågverk i viken nedanför järnvägsstationen. Driften av både sågverket och järnvägen krävde mycket arbetsfolk och bostäder. Kaserner bestående av flerfamiljsbyggnader samt annat som kooperativ butik och skolhus uppfördes för arbetarfamiljerna där de flesta kom från andra delar där bolaget hade verksamhet, bl.a Korsnäs utanför Falun. Denna industriepok med ”invandring” medförde en ny dialekt som bidrog till uppdelning av Linghed i en östra och västra del. Sågverksrörelsen upphörde på 30-talet medan järnvägsvagnar rullade tills slutet av 60-talet.

Linghed som ort har präglats av betydande företagsamhet som gett sysselsättning till ortens befolkning. En bit in på 50- och 60 talen fanns bl a 5 livsmedelsbutiker, 1 konditori med hotellverksamhet, 1 bageri och flera andra mindre företag.

I likhet med många andra glesbygdsorter har skogsnäringen i Linghed varit bärande av utvecklingen. Allt från fäbodbruket och kolningen bland skogsbönderna till skogsföretagen som genom tiderna direkt eller indirekt genom arbetstillfällen gett levebröd till byns innevånare.

År 1917 är ett märkesår när det gäller träindustrin i byn. Då uppfördes det första såghuset som senare skulle bli Lingheds Sågverk. På 40-talet uppfördes den nuvarande sågbyggnaden efter en brand och dessförinnan 1938 togs beslut att starta produktion av småhus. I början av 1970-talet uppfördes nuvarande husfabrik och kontor för att möta den moderna tidens krav på husfabrikation. Trots nedgångar i konjunkturerna och flera olika ägare har anläggningarna utvecklats och fortsatt vara den största arbetsgivaren i Linghed.

Svärdsjöbygden Linghed Lumsheden Svartnäs Svärdsjö Toftbyn Vintjärn
Meny