Om kyrkbåtar

Kyrkbåtar är ättlingar till vikingarnas skepp och är långa och smala med en vass för och är avsedda för rodd. Båten användes som transportmedel runt om i hela Norden bland annat när man skulle till socknens kyrka. Under sommaren var vattenvägen det bästa färdsättet att ta sig till kyrkan då det sällan fanns körvägar mellan byarna. På vintern reste man med häst och släde över isarna. Det finns skriftliga bevis på att kyrkbåtar användes redan på 1600-talet. I Sverige har kyrkbåtar varit vanligast i Dalarna.

Kyrkbåtarna har varierat i storlek utifrån de enskilda byarnas behov och storleken räknas i årpar. En del mindre båtar var endast utrustade med tre till fyra par åror medan de större kyrkbåtarna kunde ha åtta till tio par åror och bära upp till 60 personer. Varje båt ägdes gemensamt av ett båtlag och man turades om att ro. Både män och kvinnor rodde. Redan tidigt uppstod sedvänjan att båtarna som hade samma väg hem från gudstjänsten rodde i kapp och det var mycket prestige i att vinna. På vintern tävlade man på samma sätt med häst och släde över isen. Under senare hälften av 1800-talet blev det färre och färre som använde kyrkbåtarna då väg- och järnvägssystemet byggdes ut och ångbåtar började trafikera de större vattnen.

Kyrkbåtar i Svärdsjöbygden
Till Svärdsjö kyrka färdades kyrkobesökarna med båtar från bland annat Tänger, Enviken och Linghed. Gudstjänster hölls i Envikens kyrka varannan vecka men varannan vecka fick de resa ända till Svärdsjö. Från Enviken berättas att kyrkfärderna ned till Svärdsjö kunde ta mer än 10 timmar. På vissa ställen fick båtarna dras över land medan några byalag valde att istället lämna sin båt och gå över till nästa vatten där man hade andra båtar som väntade.

Kyrkbåtar i Linghed
Ett tag fanns det fem båtar som tillhörde byn Linghed. Tre av dessa finns ännu kvar, Räven och Skryt´n, den nya och den äldre. Medan båtarna Slångkälkan, Bykälkan och Krona från Linghed är förstörda. Gamla Skryt´n var den största av Lingheds båtar och det berättas att i gamla tider segrade den ofta i kapprodderna. 1804 var några bönder på väg hem till Linghed efter en resa till Gävle. Det blåste upp till storm på Svärdsjön men männen bestämde sig att ändå ro över sjön, trots att prästen bad dem stanna i Svärdsjö. Båten förliste ute på sjön och fyra personer ska ha omkommit i vågorna.

Moderna kapprodder med kyrkbåtar
Första moderna kapprodden i Dalarna genomfördes i Siljan 1936, vid Leksand, med de få kyrkbåtar som fortfarande var sjödugliga. Intresset för kyrkbåtar väcktes igen och många nya båtar byggdes. Bara några år sedan kom 20 000 personer till Leksand för att titta på rodden. 1969 deltog för första gången ett lag från Svärdsjö i Siljansrodden. Idag finns det kyrkbåtar för kapprodd i många byar runt om i Dalarna och det är vanligt med lokala cuper under somrarna. De båtar som används idag är utformade för att gå fort och är därför mindre och smalare än de båtar som ursprungligen användes för att ta sig till kyrkan. I Svärdsjöbygden tävlar vanligen byarna Linghed (Skryt´n), Toftbyn (Toft´n), Sundborn (Stinan) och Östansjö/Svärdsjö (Östanvind) med både herr och damlag. Årets första deltävling brukar genomföras på midsommardagen. Under tävling kan båtarna komma upp i hastigheter på 11 knop.

I båthuset på rastplatsen vid Hökviksbron i Linghed ligger båten Skryt´n. Det är den andra av tre Skryt´n som funnits i Linghed. Båten är byggd av Wiklunds som bodde vid Strömmen här i Linghed. Båten användes för kapprodder av laget från Linghed 1974-2002.