Linghed

Bynamnet Linghed omnämns i skrifter från 1300-talet då som Lingeheeden. Namnet kommer av fornsvenskans ling (ljung) och  "heden" som benämning på rullstensåsen som var beväxt med ljung och lingonris. Åsen är en del av Badelundaåsen och går genom västra delen av byn som en smal sträng och vidare ut i Svärdsjön. Enligt sägnen bildades åsen av sand som rann ur den säck en jätte bar på ryggen när han gick förbi här, genom sjöarna.

Linghed är en långsträckt by, ca 6 km. I väster, mot Enviken, ligger det som i vardagligt tal kallas Byn. Östra delen, som gränsar mot Böle, kallas Bolaget. Änga, Strömmen, Hökviken och Rävil´n är namn på andra områden som ligger i byn.

Skolan

Linghed hade tidigare två skolor, den östra och den västra. Nuvarande byskolan, tidigare Västra skolan, byggdes 1913-1914 då mängden barn i byn gjort att man för länge sedan växt ur den gamla skolbyggnaden. 1967 byggdes skolan om och renoverades och fick det utseende den har idag. Undervisningen i den östra skolan lades ned i början av 1960-talet och huset brann sedan ned 1964.

Skogsnäringen

I likhet med många andra glesbygdsorter har skogsnäringen i Linghed varit bärande av utvecklingen. Allt från fäbodbruket och kolningen bland skogsbönderna till skogsföretagen som genom tiderna direkt eller indirekt genom arbetstillfällen gett levebröd till byns innevånare.

År 1917 är ett märkesår när det gäller träindustrin i byn. Då uppfördes det första såghuset som senare skulle bli Lingheds Sågverk. På 40-talet uppfördes den nuvarande sågbyggnaden efter en brand och dessförinnan 1938 togs beslut att starta produktion av småhus. I början av 1970-talet uppfördes nuvarande husfabrik och kontor för att möta den moderna tidens krav på husfabrikation. Konjunkturen har varierat liksom ägarna men anläggningarna har utvecklats och fortsatt vara den största arbetsgivaren i Linghed.

DONJ-järnvägen

För att lösa transporterna av skogsprodukter från Linghed så beslutade skogs- och sågverksbolaget Kopparberg & Hofors AB att bygga ut den smalspåriga järnvägen man hade mellan Norrsundet - Ockelbo - Jädraås - Vintjärn till att även gå till Linghed. Den hette Dala - Ockelbo - Norrsundets Järnväg - DONJ men kom att kallas Kråkbanan. Sträckan invigdes 17 april 1888. Detta blev starten som utvecklade Linghed från att enbart varit en jord- och skogsbruksbygd till även ett industrisamhälle. På midsommardagen 1888 startade ett ånglok en massiv skogsbrand mellan Linghed och Vintjärn. Bl a brann sju gårdar i Isala och Böle ned till grunden. Trafiken på järnvägssträckningen Linghed- Jädraås lades ned 1968.

Bolaget

Bolaget Kopparberg och Hofors AB, allmänt kallat Bolaget, som byggde järnvägen uppförde några år senare ett sågverk i viken nedanför järnvägsstationen. Driften av både sågverket och järnvägen krävde mycket arbetsfolk och bostäder. Kaserner bestående av flerfamiljsbyggnader samt annat som kooperativ butik och skolhus uppfördes för arbetarfamiljerna där de flesta kom från andra delar där bolaget hade verksamhet, bl.a Korsnäs utanför Falun. Bolaget bedrev under slutet av 1800-talet en betydande verksamhet i den östra delen av byn, som därefter behållit namnet Bolaget. Fyra stora hus med arbetarlägenheter byggdes av Kopparfors från 1897 dessa kallades Byggningarna. Idag finns ett av husen kvar. 

Vid Bondsågen bildades bolaget Höglund & Co. 1938 beslutades att starta tillverkning av monteringsfärdiga trähus och en fabrik byggdes intill Nässågen.

Strömmen och elektrifieringen

Linghed blev en av de första landsortsbyarna som elektrifierades. Elen som genererades i turbinerna i Strömmen användes för ett pumphus till vattenledningar för att förse byns hus med vatten redan 1887.

Timmerflottningen

Många i bygden jobbade med flottningen på somrarna. I Norra och Södra Lingan arbetade två man med motorbåt, fyra man arbetade med att tappa timret genom dammen i Strömmen. 40-50 man jobbade vid Skiljen, som låg i Hökviksåns utlopp i Svärdsjön, med att sortera timmerstockarna. Innan motorbåten kom så användes en spelflotte för att dra timret från sjöarna till Strömmen. Flottningen lades ned kring 1950-talet. 

.